Denna inbegriper bland ovrigt kosmetika- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso all omsatter miljarder igenom att sexualisera och kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger kungen forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt genom konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkommer den at e ekonomiskt foreteelse: genom spor, mode, smin, medicinska och farmaceutiska produkter forvandlar den kroppen till en omrade sasom ar amnad att konsumeras visuellt som en objekt som definieras utav sin kompetens att pakalla sexuellt begar”. Sexighet promenera tillsammans andra ord icke att dela a konsumtion. Konsumtionssfaren ar i sin flyt forte erotiserad – tank enbart villig allihopa produkter som marknadsfors tillsamman bilder villi nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger ett vidunderlig vidd
Illouz later sin tolknin av saken dar skopiska kapitalismen snudda Marx analys utav varuformen samt arbetet som vardeskapande forlopp inom Kapitalets etta kassett. Utnyttjandet utav den sexualiserade kvinnokroppen inom den skopiska kapitalismen beskrivs som e expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, dar karla och kvinns utgor tva antagonistiska klasser samt mannen extraherar varde ur kvinnornas kroppar ino liknelse tillsamman kapitalistens extraherande bruten nytt ur arbetarens kropp. Arme driver Illouz sitt tankegang for fjarran. Relationen emella konen ager sa vitt sjalv forstar nago fullkomligt annan dynamik annu den emella lontagare samt kapitalist, skada darfor att Illouz icke forklarar sin metafor narmare befinner si det marigt att vara medveten om hurdan angelaget den ar pro hennes tankegang.
Detta kan verka saso en randanmarking andock speglar en storre problem tillsammans boken, namligen dess spretighet
praglade bruten saken da tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Detta styrks fran do mannisko som intervjuas, skad dessa forefaller icke befinna ekonomiskt beroende av avta partners samt inneha inga alternativ vuxna barn.
Det finns ytterligar bryderi och oklarheter tillsammans Illouz tankegan. Ino boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort ino ett lang storstader tillsammans hanar och kvinns i olika aldrar. Dessa personer befinner si ick, sasom inom eftersom astadkomme karlek smart uteslutande straighta, daremot befinner si alla akademiker, chefer alternativ https://internationalwomen.net/sv/heta-vietnamesiska-flickor/ analog och omfatta e klargjort urbant medelklasskikt. Det har befinner si nago av bokens stora brist, inte blott ur e representationsperspektiv – samtlig grupper behover icke inkluderas ino analysen stav att gora saken dar giltig – men inom dett fallet gor ointresset pro arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nago bruten hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade av saken dar tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighe. Det ha styrks itu dom mannisko som intervjuas, men dessa forefaller inte vara ekonomiskt beroende av tryta partners och inneha inga eller vuxna kidsen. Flera bruten dom sasom intervjuas skanke talesatt forut vikten itu erotis oberoend sam autonomi, nago synsatt sasom Illouz avse praglar samhallet i grandios.
Skad befinner si dessa perfek lika starka sam viktiga inom arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet utav partnern ofta befinner si stort? Hurdan titta det ut stav den som saknar ekonomiska forutsattningar att bryta op a nagon forhalland? Praglas relationerna inom arbetarklassen itu ett storre matt utav forutsagbarhet samt livslang alternativt befinner sig dom tvartom annu mer osakra ino nago reflexion bruten prekariseringen fran arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Tittar karlekslivets forutsattningar och dilemma identisk ut villig landsbyden saso i storstaden eller paverkas do till exempel utav avflyttning alternativ do begransade mojligheterna mot anonymitet?
Hon visar hur kapitalismen trangt in i ”den privata sfaren” och hur dess foljdriktighet darmed strukturerar inte bara vara extern inte me ocksa invartes midja.
Sjalv age inga losning pa de fragorna andock det befinner si hapnadsvackande att Illouz avstar av att ens anga dem. Det befinner si oklart om hon avser att sexualmoralen samt synen pa karlek sam parforhallanden befinner sig densamma oavsett klassposition. Parallellt med det forandring Illouz beskriver finns likasa en i boken okommenterad affarsverksamhet inom omvand hal: ett varnande bruten hemmet, familjen samt aktenskapet samt bland unga persone. Kvinnliga bloggare med skarp gallande klassiska husmorssysslor sasom matlagning sam heminredning age hundratusentals lasare och konservativa politiska rorelser age sasom bekanting mobiliserat runt fragor om konsroller, homofobi samt familjevarderingar ino Europa sam varlden dom senaste decennierna.